Upptäck Mussorgskijs magiska Tavlor på en utställning med Polstjärnepriset

Upptäck Modest Mussorgskijs magiska ”Tavlor på en utställning”, huvudverket för samspelet under Polstjärnepriset! Tävlande och kursdeltagare tar sig an detta berömda klassiska mästerverk i olika format, från versioner för solopiano, mindre ensembler till stor symfoniorkester. Dessa versioner erbjuder något för alla, oavsett om du är driven solist och ensemblemusiker eller på väg att bli det. Tillsammans kommer vi att utforska och ge liv åt hela verket, bland annat genom masterclasses och föreläsningar av framstående musiker med djup kunskap om verket, såsom pianisten Lorenzo Soulès. 

Vi planerar för flera framföranden av Tavlor som kulminerar i Göteborgs Konserthus under finalen av Polstjärnepriset, där vi fyller hela huset med de livfulla bilderna och berättelserna från Mussorgskij. Absoluta höjdpunkten blir den maffiga sista satsen, ”Bogatyrernas Port/Stora Porten i Kyiv”, som vi spelar tillsammans med Göteborgs Symfoniker.

Nedan kan du läsa den kulturhistoriska framställningen av verket med anledning av kriget i Ukraina. Texten författades av Andreas Patrik Hansson, konstnärlige ledaren för Polstjärneprisets Symfoniorkester.

—

”Tavlor” är inspirerat av en utställning av ca 400 verk av Viktor Hartmann, som Mussorgskij hade en nära relation till, och katalysatorn till verket är Hartmanns plötsliga och förtidiga bortgång. De 10 tavlor som Mussorgskij valt att skildra i toner framstår som en högst internationell samling, varav tre av motiven är målade i Frankrike och behandlar franska motiv, och där Mussorgskij kryddar med en hint av romersk mysticism i katakomberna. Ett annat av motiven är ett italienskt slott, målat i Italien, och ytterligare ett är av en oxvagn, som Mussorgskij i ett brev specificerar att den kommer från byn Sandomierz i Polen där Hartmann målade. De övriga fem motiven behandlar så varierade element som en grotesk julgransnötknäppare, okläckta kycklingar som dansar balett, två judar varav den ena är rik och den andra fattig, den mytologiska häxan Baba-Yagas hus, samt designen till den stora porten. Utifrån denna helhetsbild kan argumenteras att Tavlor, med sina många internationella influenser, framstår som ett föga patriotiskt verk.

Man kan självklart peka på Mussorgskijs generella nationalromantiska tendenser, men då är värt att tänka på att det var normen i hela Europa under den tiden och inget speciellt för varken honom eller övriga ryska kompositörer. Vidare bör också tas i beaktning att Mussorgskij – liksom alla konstnärer av rang – har ett unikt tonspråk. Så till den grad att vännen och kollegan Rimskij-Korsakov valde att ”rätta till” både harmonier och klanger i sina utgåvor av hans musik.

Även ”Stora porten” i sig har en komplex kulturhistorisk kontext. Kyiv har en mycket rik historia och har spelat en avgörande roll inom både politik, religion, och kultur för de slaviska folken i minst 1500 år. Den stora porten har en 1000-årig historia, ursprungligen byggd runt 1000-talet och raserad under 1200-talet. Det stämmer att Hartmanns design är kopplad till tsar Alexander II som utlyste en tävling för att designa en port att ersätta det sedan länge ruinerade originalet. Detta blev dock inte av och porten förblev en design. Namnet som Mussorgskij använder är för övrigt Bogatyrernas port, och bogatyrerna är legendariska slaviska hjältar, motsvarande de medeltida europeiska riddarna. Av vikt är att stora porten återuppbyggdes på 1980-talet för att fira Kyivs 1500-årsjubileum, dock inte från Hartmanns design. I den här kontexten kan hävdas att verket om något är en hyllning av Kyiv och dess avgörande roll för de slaviska folken generellt.

—

Ansök till Polstjärnepriset 2024, och upplev Tavlor på en utställning och mycket mer!