Tillsammans banar vi vägen till musikhögskolan

Rapporten UTBILDNINGENS BETYDELSE FÖR SVENSKA MUSIKERS KONKURRENSKRAFT
Inspel från Nationellt centrum för musiktalanger

I mitten av mars presenterade Kungl. Musikhögskolan, Svensk Scenkonst och Kungl. Musikaliska Akademien en uppmärksammad rapport om nivån på de musiker som utbildas på våra svenska musikhögskolor. Den baserades på en enkät till scenkonstinstitutioner i Sverige som anlitar musiker.

Enkäten har blivit mycket uppmärksammad i TV och Radio och har också debatterats flitigt i sociala medier. I debatten har stort fokus legat på kritik och försvar av landets musikhögskolor, även om vikten av barns och ungas tillgång till musikundervisning också lyfts fram.

Vi som arbetar med Nationellt centrum för musiktalanger har följt debatten med stort intresse och vill bredda och fördjupa bilden som presenterats. Centret är en ideell förening där åtta av landets professionella orkestrar samt Vänersborgs kommun är medlemmar, och alla musikhögskolor samt Regional Musik i Sverige är representerade i styrelsen. Vi delar bilden av att svenskutbildade musiker har svårare att få jobb i svenska orkestrar numera. Vi är dock övertygade om att situationen har uppstått på grund av en rad olika faktorer, inte minst brister i förutbildningen, som inte musikhögskolorna kan lastas för.

Vi menar att om musikhögskolorna skulle få tillräckligt många sökande som höll samma nivå som ungdomar i internationellt jämförbara länder skulle också förutsättningarna för den professionella återväxten i landet förbättras kraftigt.

I andra länder finns, redan från tidig ålder, riktade och omfattande stöd (så kallad ’pre-college-utbildning’ enligt internationell definition). Stödet erbjuds intresserade barn och unga med goda förutsättningar att nå långt med sitt musicerande. Det gör dem bättre rustade i konkurrensen från första början och hela vägen till musikhögskolan. Samma stöd erbjuder vårt talangcentrum i Sverige redan idag, IRL och online. Våra kurser kompletterar och stärker andra musikutbildningar, inte minst kulturskolornas verksamhet, och detta vill vi i samarbete med andra erbjuda i mycket större omfattning framöver.

Musikutbildningarna och marknaden för musiker har förändrats dramatiskt sedan 1980-talet. När ungdomarna väl har kommit så långt att de ska söka en högre musikutbildning, ligger världen öppen för dem. De kan söka sig till London, Berlin och Paris, likväl som till Stockholm, Malmö och Arvika. Världen är deras utbildningsplats och arbetsfält, och detta kan vi inte förändra. Så ser världen ut idag. Det vi kan förändra är allas möjlighet att ta sig så långt!

Sverige har inte några svårigheter att rekrytera professionella musiker. Problemet ligger i att svenska musiker inte har samma chans på arbetsmarknaden. Sedan mer än 15 år anordnar vi Polstjärnepriset. Tävlingen visar att det växer upp en ny generation musiker i Sverige som är oerhört talangfull och hårt arbetande. De står sig bra i den internationella konkurrensen. Men de är alltför få!

Det går inte att nog understryka kulturskolornas betydelse för återväxten av svenska musiker, inte minst genom att de skapar intresse för att spela ett musikinstrument – i allt större utsträckning också bland barn och unga som vanligtvis inte söker sig till kulturskolan. Det är av stor vikt att kunna erbjuda talangutveckling och spetsutbildning från tidig ålder för alla unga som vill, utifrån var och ens förutsättningar. Det gagnar både amatörmusiklivet och våra professionella orkestrar.

Vi ser stora utmaningar i att göra talangutvecklingen tillgänglig i hela landet. Med en krympande budget i kommuner, regioner och stat krävs det av oss som arbetar med dessa barn och unga att vi kan samverka och arbeta effektivt. Alla måste vi arbeta tillsammans för bredd och spets och ge dem unga – oavsett uppväxtort och ekonomi – möjlighet att följa drömmen att bli musiker. Det handlar inte bara om kompetensförsörjning, utan även om att skapa ett gott samhälle där alla kan få möjlighet att växa.

Staffan Rydén, ordförande och Ulrich Kaatz, direktör och konstnärlig pedagogisk ledare